Friidrott är ett samlingsnamn för flera olika idrotter som diskus, kula, stavhopp och olika löpargrenar. Det är inte mycket som förenar träningen för en 5 000 meters löpare med den som en diskuskastare bedriver. Även träningen för en sprinter och en långdistanslöpare ser mycket olika ut.
Idrotten är bara positiv för de flesta motionärer och ger dem en god hälsa. För hårt satsande elitidrottare är det däremot lätt att gå över gränsen och bli skadad. Problem med stressfrakturer och bristningar i baksida lår kan förekomma hos elitlöpare. Även artros i knä och höft kan uppkomma som en följd av den tuffa träningen. Det är därför viktigt för den hårt satsande friidrottaren att vara noga med träning som förebygger skador. Exempelvis bör styrkan i de stabiliserande musklerna runt knäleden tränas genom olika balansövningar.
Löpgrenarna inom friidrott
Löpgrenarna inom friidrott omfattar 60 meter till marathon. Sträckorna upp till 400 meter kallas för sprint medan sträckorna 800 meter till 3000 meter hör till medeldistanslöpning. Från 5000 meter upp till marathon kallas det långdistanslöpning. Det finns också löpgrenar med teknikmoment som häcklöpning och hinder. Dessa grenar kräver både löpträning och träning för att ta sig över häckarna och hindren på ett så optimalt sätt som möjligt.
Träning för sprintlöpning
En sprinter måste vara snabb och explosiv. På bara några sekunder ska maximal kraft utvecklas. Till skillnad från vid längre sträckor är det bara den anaeroba kapaciteten som används vid riktigt korta sträckor. Det innebär att kroppens processer arbetar utan syre. Under lopp på upp till 400 meter byggs en mjölksyraskuld upp vilket gör att löparen andas häftigt och har stela ben direkt efter loppet. Det beror på att kroppen inte har fått tillräckligt med syre under loppet.
Träningen för en sprinter har fokus på styrketräning och explosiva hoppövningar. Träning för att bli snabb i starten är också mycket viktig för en sprinter. Korta intervaller i maxfart med flera minuters vila mellan varje intervall är ett vanligt träningsupplägg.
Träning för medeldistans
Medeldistanserna kräver både god uthållighet och kapacitet att tåla mjölksyra. 800 meterslöparen har mer fokus på styrketräning än löpare som springer 3 000 meter eftersom det krävs mer maximal styrka under delar av ett 800 meterslopp. Medeldistansträningen innehåller en hel del löpträning på längre sträckor men också mycket intervaller på längder mellan 100 m upp till 1 000 m.
Träning för långdistans
För att bli en bra långdistanslöpare krävs mycket mängdträning. Träningen är inriktad på att samla ihop många mil varje vecka. Vissa veckor under uppbyggnadsträningen kan löpträningen ligga på 15-20 mil. Till mängdträningen kommer även en del intervallträning. Intervallerna är relativt långa och ligger kring 1 000 m. Viss styrketräning bör även långdistanslöparen ägna sig åt men då bör fokus vara på uthållig styrka och inte på maxstyrka.
