De tjugotredje moderna olympiska sommarspelen, som hölls i Los Angeles 1984, kom att präglas av det kalla kriget som pågick mellan öst och väst. Det dåvarande Sovjetunionen uppmanade nämligen till en bojkott av spelen bland de socialistiska staterna i öst. Bojkotten ledde till att sammanlagt fjorton idrottsnationer uteblev, vilket kom att påverka både resultat och den totala medaljfördelningen. Den officiella anledningen till bojkotten var att OS-arrangörerna inte lämnade några säkerhetsgarantier till länder som var anslutna till Warzawapakten. De flesta menar dock att den egentliga anledningen var en motreaktion till att bland andra USA, Västtyskland och Kanada hade bojkottat de olympiska spelen i Moskva fyra år tidigare. Några av de nationer som genomförde bojkotten var Sovjetunionen, Polen, Tjeckoslovakien och Östtyskland. D
et enda större östland som valde att trotsa uppmaningarna från Sovjetunionen och ställa upp i OS i Los Angeles var Rumänien.
Trots politiska maktspel deltog 140 länder och de olympiska spelen i Los Angeles blev historiskt ur flera perspektiv. Många anser att OS i Los Angeles startade den nuvarande trenden med pampiga och spektakulära invigningar. Vem minns inte raketmannen som kom flygande in på arenan med en jetpack på ryggen? Andra minnesvärda och historiska händelser från detta OS är bland andra när Joan Benoit från USA vann det första maratonloppet för kvinnor i olympiska sammanhang. En annan gren som ahde olympisk premiär var landsvägslopp för kvinnor. Det vanns av cyklisten Connie Carpenter-Phinney, även hon från USA. Det var också under detta OS som Carl Lewis lyckades upprepa Jesse Owens bragd från OS i Berlin nästan 50 år tidigare, att vinna fyra guldmedaljer under ett och samma OS.
